Svenska
In English
Dansk

Holtab och Build Up Nepal ger förstörda byar en ny chans

Tuki Nepals projekt Build up Nepal ger raserade byar nytt liv. Svenska elföretaget Holtab är med på resan. Färden handlar om att bygga jordbävningssäkert i fattiga områden. För att nå dit krävs långsiktigt förtroende hos folkgrupper som annars lämnats åt sitt eget öde.
Lika, men ändå olika. Holtabs Gordon Gunnarsson kikar ner mot byn Majigaon. Utsikten påminner om Jyamrung där det svenska elföretaget varit engagerat i snart ett årtionde. Indrawatiflodens grå glaciärvatten strömmar genom en bred dalgång. Mogna veteax och risfält följs av bananplantor. Strax intill väntar spruckna väggar och bråte av trä och sten. För inte så länge sedan var det som idag är ruiner hem åt 80 familjer och 2200 invånare. Jordbävningen 2015 förstörde Majigaon till 98 procent. Husen är borta. Människorna finns kvar.

Ungefär femton mil skiljer de båda byarna åt. Socialt och ekonomiskt är avståndet däremot betydligt längre. I Jyamrung dominerar högkastiga braminer och chetrier som är vana vid att ta egna initiativ och som har goda kontakter med politiker och myndigheter. Majigaon är motsatsen, hem åt det hunsade flodfolket majier, utan pengar och inflytande.

– Vid mitt första besök kändes byn uppgiven. Människorna satt likgiltiga bland rasmassorna och försökte överleva kylan under presenningar. Det var blött och eländigt, minns Björn Söderberg från Tuki Nepals genomförarorganisation Build up Nepal som uppför jordbävningssäkra hus på den nepalesiska landsbygden.

Det känns självklart jättebra att hjälpa till och bistå med vårt kunnande

Gordon Gunnarsson, Magnus Seiborg, Simon Tingdahl och Carl Moberg, Holtab

Redan före skalvet var Majigaon en by av förlorare. Historiskt har folkgruppen levt i samklang med floder. Byggt enkla båtar av urholkade trädstammar, transporterat över resenärer till motsatta stranden och fiskat med kastnät. Idag väljer resenärerna buss över landsvägsbroar, medan fisket har förstörts av en närbelägen stenkross. Istället överlever byn genom dåligt betalda dagsverken och hembränning. Utbredd alkoholism har slagit sönder många familjer och krävt flera dödsoffer. Trakten tillhör dessutom de hårdast drabbade i Nepal när det gäller människohandel. Många unga kvinnor från Sindhupalchowkdistriktet luras till Kathmandu för att smugglas vidare till indiska bordeller.

– Majigaon har sällan haft positiva erfarenheter av folk utifrån. Men byn märkte snart att vi verkligen genomförde bra saker, vilket fött både förtroende, livsglädje och kämpaglöd, berättar Björn Söderberg.

Build up Nepals första insats riktades mot några av byns änkor. Ensamstående kvinnor saknar ofta möjligheter till egen försörjning. Särskilt de med små barn var i stort behov av skydd och tak över huvudet.

I trakten har lokala biståndsorganisationer uppfört skjul som tillfälliga bostäder. Viljan har varit god, men just plåt betyder stekheta inomhustemperaturer på sommaren och bitande kyla på vintern.

– Vi valde en humanare lösning, förklarar Björn. Build up Nepal uppförde sitt första hus i byn av material som redan fanns på plats. Impregnerad bambu utgör stomme. Därefter har fasaderna reveterats och fått färg. Livslängden per hus beräknas till cirka 25-30 år.

I ett av dem lever 80-åriga änkan Supa Kanya Maji tillsammans med svärdottern Shareinin Maji som förlorade sin make i en olycka och tillsammans med Supa delar ansvaret för förståndshandikappade dottern Ambika. Vid jordbävningen förlorade de allt. De tre kvinnorna saknade till och med filtar som kunde lindra den fuktiga och kalla bergsluften. Build up Nepal försåg dem inte bra med detta, utan också ett nytt hem.

– Vi är så oerhört nöjda med vårt nya hus, säger Supa stolt när gruppen från Holtab kommer på besök.

Samtidigt förbereder sig Majigaon för ett stormöte. Traktens framtid står på spel. Monsunen är bara några månader borta och invånarna är starkt medvetna om att byn måste resa sig upp och gå vidare ifall Majigaon ska överleva. Frågan är bara hur åter- uppbyggnaden ska genomföras och finansieras. Och hur människorna tacklar den statliga byråkratin. Stormöte i Majigaun. Byborna är entuastiska inför möjligheten att få bygga sina egna hus med earth bricks. Holtab och Build up Nepal deltar, lyssnar och förklarar.

Stormöte i Majigaun. Byborna är entuastiska inför möjligheten att få bygga sina egna hus med earth bricks. Holtab och Build up Nepal deltar, lyssnar och förklarar.

Efter de svåra jordbävningarna 2015 lovade den nepalesiska staten 200 000 rupies, cirka 15 000 kronor, i ekonomiskt stöd åt alla i landet som byggde upp sina förstörda hus. Samtidigt är ersättningen knuten till vissa villkor. All nybyggnation måste följa standardiserade mallar. Regelverket är dessutom krångligt och leder kanske inte ens fram till det som människorna verkligen behöver: säkert boende.

– Kombinationen av frågetecken och byråkratisk inkompetens har varit förödande för Majigaon och andra nepalesiska byar. Många människor vågar helt enkelt inte starta återuppbyggnaden, eftersom de är rädda att gå miste om den statliga ersättningen. Om nu pengarna överhuvudtaget kommer att betalas ut, funderar Björn Söderberg samtidigt som byns män och kvinnor vandrar mot mötesplatsen i skuggan av ett stort lövträd.

Build up Nepal har lanserat en alternativ lösning till problemet. Hem som verkligen känns som hem och trots relativt låga produktionskostnader är designade för att stå emot framtida skalv. Nyckeln heter compressed stabilized earth bricks, CSEB, som pressas manuellt. Genom att blanda lera, sand och grus med tio procent cement skapas superteglet.
Under 21 dagar framöver vattnas blocken varje morgon och kväll för att de inte ska torka för fort. Byggstenarna kompletteras därefter med armering som skapar en hållfast stomme. Metoden är också bra för miljön. Superteglet kan tillverkas på plats. Mycket av byggmaterialet finns dessutom i trakten och kräver inga långa transporter.

Husen har också vunnit bybornas gillande. Frågan är bara om Majigaon vågar gå vidare? Eller om byn hukar för den statliga byråkratin och vill avvakta, trots att människorna är i starkt behov av tak över huvudet. Björn och Holtabgänget är spända över vilka svar som ska komma från mötet.

– Först måste folket få säga sitt och ge sina önskemål innan vi presenterar tänkbara lösningar, förklarar Björn.

Till en början är diskussionen trevande. Men när byborna delats in i mindre grupper tar samtalet fart.

– Staten har aldrig hjälpt oss. Varför skulle de göra de nu? utbrister en kvinna vid namn Laximi.

Hon vill att byn omedelbart ska börja bygga nytt och jordbävningssäkert. Från de övriga mötesdeltagarna följer ett unisont bifall.

– Vill kanske någon av er bli entreprenörer och stå för uppförandet? frågar Björn som ser ett sådant upplägg som en av de bästa kurerna bort från negativt biståndsberoende.

I så fall skulle Majigaon inte bara få nya hus, utan också nya arbetstillfällen och möjligheter att sälja vidare superteglet CSEB till andra byar i trakten.

Tystnaden som följer är knappast förvånande. Majigaons invånare saknar både eget kapital och erfarenhet av företagande. Istället presenterar Build up Nepals verksamhetschef Kulendra Neupane ett alternativt upplägg.

Om byborna utför allt arbete själva, kan de få hjälp med både kunnande och byggmaterial. Tegelmaskinen kommer att stå till deras förfogande. Likaså allt material som inte finns på plats: cement, armeringsjärn, målarfärg och plåttak. Även en ingenjör kommer att finns på plats som handledare för att visa hur teglet tillverkas och husen byggs.

Småländsk kraft pressar fram jordbävningssäkert supertegel. Holtabs Simon Tingdahl och Magnus Seiborg spänner musklerna.

Hjälp till självhjälp är Holtabs och Build up Nepals koncept när Majigaons kvinnor bygger nytt.

Svaret från byn blir ivrigt och gillande. Samtidigt har Build up Nepals kvinnliga arkitekt Sonal Gupta flyttat ut bland mötesdeltagarna.

Små pappersmodeller av de nya husen vandrar runt mellan familjerna. Några föredrar större hem med två våningar. Andra nöjer sig med standardlösningen som omfattar en våning och tre rum. När husen väl är på plats kommer Holtab att bidra med att säkra elinstallationer genomförs.

– Det känns självklart jättebra att hjälpa till och bistå med vårt kunnande, funderar Holtabs Gordon Gunnarsson, Magnus Seiborg, Simon Tingdahl och Carl Moberg som lyssnat till mötet och fått tillfälle att prata med byborna genom tolken Nirmala Sapkota.

Då kvällsljuset krymper över Indrawatidalen far Björn iväg. Det är bråttom. Med att hinna tillbaka till Kathmandu innan mörkret lagt sig över de vind- lande bergsvägarna. Med att få upp 80 hus så att Majigaons människor får tak över huvudet innan regnsäsongen börjar. För att nå dit krävs finansiärer och sponsorer. Materialkostnaderna för varje hus kommer att landa på ungefär 40 000 kronor.

När knattret från Björns motorcykel dör ut bak nästa kurva, hörs bara ljudet från hackor och spadar i rörelse. På en närbelägen sluttning arbetar några av byns män och kvinnor. Sand och jord siktas genom ett sållgaller. Superteglet CSEB tillverkas genom en handdriven tegelmaskin. Strax bortanför uppförs grunden till det hus där Lakshimi Maji ska bo tillsammans med sin handikappade man och tre döttrar.

Holtab finns också kvar i byn, för att bidra till en bättre framtid för flodfolket majier. Jordbävningsdrabbade Majigaon är på väg att resa sig upp från rasmassorna.
TEXT OCH FOTO: MIKAEL PERSSON, RESPRESS
KASTTILLHÖRIGHET - LOTTERIET SOM AVGÖR LIVET
Ungefär 80 procent av Nepals befolkning är hinduer. Den som föds till hindu, föds också in i ett kast som gäller livet ut. Kasttillhörighet avgör i mångt och mycket också social och ekonomisk position i samhället.

Braminer och chetrier befinner sig högst upp i kasthierarkin och har förhållandevis gott ekonomiskt ställt jämfört med andra kast- och folkgrupper. I Nepal sitter braminer på i princip alla toppositioner inom politik och statlig förvaltning.

I botten på kastpyramiden finns daliter, oberörbara, som omfattar flera grupper, till exempel sarkier som arbetar med läder och djurhudar. Även några etniska minoriteter, till exempel majier, har av tradition förts till kastsystemets absoluta bottenregion.

Daliter och majier tillhör folkgrupperna i Nepal med lägst ekonomiskt och socialt inflytande vilket också gör dem sårbara vid jordbävningar och andra katastrofer.

Sedan 1962 är kastdiskriminering förbjuden i Nepal. 1990-års konstitution skrotade själva kastsystemet. Ändå lever kastväsendets indelning och värderingar alltjämt kvar på många platser på landsbygden, till exempel i Jyamrung och Majigaon där Holtab är verksamma.
En ljus idé om sponsring
Kan ett svenskt företag förändra liv och ge framtidshopp åt en by på andra sidan jordklotet? Absolut! Fråga Holtab, som 2009 började sitt engagemeng i nepalesiska Jyamrung och bokstavligt började sprida ljus över Himalaya.

» Varde ljus i Jyamrung
» Förutsättningar och mål i projektet
» Genomförande
» Bildgalleri
» Om Tuki Nepal
Filmen "El i Jyamrung – från mörker till ljus"
Titta på filmen
Ladda ner material
Du kan ladda hem  en folder om elprojektet i Nepal.